Arkiv | april 2012

Dr Phils show

Se Dr Phils show som  handlar om borrelia /lyme disease.

Här visas delar av programmet.

http://whatislyme.com/for-those-who-missed-the-dr-phil-show-plus-the-behind-the-scenes-uncensored/

På den sajt som hänvisar till länken ovan finns mycket bra information om lyme disease/borrelia:

http://whatislyme.com/

Min ovanliga läkare

Ja, man kan ju inte kalla mig en superaktiv bloggare direkt. Nej, det vore att ta i i överkant. MEN, plötsligt händer det.

Läget är lite som tidigare men de bra dagarna är lite bättre än tidigare. Dock har jag svackor fortfarande och det tar bara mer och mer på psyket, tyvärr. Att jag inte kom iväg på IV-behandlingen var knäckande och jag har periodvis nu känt mig deprimerad och det är svårt att finna positiva krafter att hålla humöret uppe. Tror att en del beror på att man måste kämpa för allting som är så jobbigt. Strida med läkare och deras okunskaper här i Sverige, Försäkringskassan och nu Arbetsförmedlingen. Att ha sjukdomar som inte är ”offentliga” i landet är   hopplöst kränkande och man får ingen förståelse och hjälp.

Det som är konstigt är att nästan alla man pratar med har vetskap om någon som är sjuk i borrelia eller twar ELLER att borrelia är ett h-e och svårbehandlat. Men inte läkarna eller Socialstyrelsen. Jag har ändå haft en otrolig tur för jag har faktiskt en helt fantastisk läkare på VC som har hjälpt mig med sjukskrivning och som kämpat med mig mot FK och försvarat de symtom jag har och det allvar det ligger i att pressa mig. Han har fått mig att få lite förtroende tillbaka för allmänläkare. När jag berättade för honom att jag varit till Oslo och fått dessa diagnoser så blev han inte förvånad och sa att mitt mående mycket väl kunde bero på det.  Att  också ha gått med två kraftiga infektioner och inte fått någon diagnos och behandling i så många år, kan ju ha gjort att min kropp och själ har tagit väldigt mycket stryk. Så förklarar han  det i alla fall. Jag är oerhört tacksam att jag får ha honom som husläkare!

Tyvärr så kan han inte hjälpa mig med behandlingen. Han kan inte skriva ut så mycket antibiotika, säger han, om han inte har en behandlingsplan som håller. Då kan han få Socialstyrelsen på sig. DET vill jag inte! Jag är bara så oerhört glad att han stöttar mig och tror på den behandling jag får från Oslo och inte blir som de flesta läkare  skulle bli, totalt anti och avrådande. Sist jag var där så meddelade han att det skulle bli en omorganisering på vårdcentralerna och han skulle bli förflyttad till en annan. NEJ!! Detta har jag fasat för hela tiden. Att jag inte ska få ha kvar honom. Men han lugnade mig direkt och sa att om jag vill så fixar han så jag får följa med dit han flyttar. Naturligtvis gör jag det!! Såna som han växer inte på träd och det vore hemskt att hamna hos någon igen som fullständigt massakerar mig med sin nedlåtande okunnighet och oförståelse. Såna har jag fått nog av. Nu tror jag dock att jag har så mycket skinn på näsan och är så pass mycket bättre så jag inte skulle acceptera det, men att strida mot läkares makt är inte lätt.

Jag har nu varit utan antibiotika i dryga två veckor och endast ätit en kur mot alla svampar som härjar i kroppen och jag har hittills  mått ganska hyfsat, men värken i leder och muskler samt mina hemskt ömma fötter har de senaste dagarna tilltagit igen. Har också ömsom svettats och frusit värre igen och körteln i nacken är öm och ger huvudvärk. Så det är väl snart dax att börja igen, misstänker jag. Det som nu är jobbigt när jag äter anitbiotika är att jag känner att kroppen är sliten och får kämpa så och att den är lite lugnare utan. Så just nu så mår jag på ett sätt inte bra MED medicin och på ett annat sätt inte heller bra UTAN.  MOMENT 22!!

I alla fall är det vår! Eller ja, det har i alla fall varit det. Just nu, långfredagsmorgon, så snöar det vilt ute men vi hade ju en rejäl försmak på vad som komma skall för nån vecka sen och det känns ju då lite lättare när man vet att HELA sommaren ligger framför en. Och något som är positivt i mitt mående är att jag faktiskt har så mycket krafter att jag de sista två veckorna kunnat gå halvlånga och raska stavpromenader. Ett mycket stort framsteg! Ca  10 år sen sist. Vågar knappt säga det för då blir det väl bakslag men trots att jag har så ont i mina fötter och leder så tvingar jag mig ut en tur.

Det är viktigt med syre, har jag lärt mig nu. Syre tycket inte bakterierna om och därför går jag snabbt och andas djupt så det kommer in mycket syre i kroppen. Då ger jag dem en rejäl omgång!!

Ett Nalle Puh citat: Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre.

Så kära vänner, ge aldrig upp! Det finns många snören kvar.

GLAD PÅSK på er!