Arkiv | november 2011

Lurad på julen

Det är långt mellan inläggen ibland. Nu har tiden bara runnit iväg och i morn är det första advent. Har idag satt upp julgardinerna i köket och fram adventsstakarna i fönstren. När jag drog upp persiennerna i morse och det var klarblå himmel, gräset är grönt och det var 5 grader varmt så kändes det väl inte direkt så lustfyllt att plocka fram julsakerna. Men nu när mörkret lagt sig och man får tända alla stakar och levande ljus så är det ju ganska mysigt faktiskt.

Jag är ingen julmänniska alls, det ska jag ärligt säga. Visst är det mysigt med lite mera ljus i höstmörkret men alla denna uppståndelse av inköp , mat och pynt är inget jag längtar efter. Traditioner över huvud taget har jag svårt för. Att det alltid ska vara som det alltid har varit, är inte min grej. Det blir bara tråkigt efter ett tag.

Varje julaftons kväll så har jag alltid känt en konstig känsla i kroppen. En känsla av att ha blivit lurad. Speciellt när mina barn var små, då var man ju så himla mån om att de  skulle ha fina jular som de skulle minnas forever. Man hade städat, handlat, packat paket, pyntat, bakat, skickat julkort, handlat fina julklänningar till barnen ( som de bara använt vid ett tillfälle), alla skulle vara klippta och fina när jultomten kommer, ja hållit på i en hel månads tid och när julaftonen kom så var det några timmar på eftermiddagen som allt blev som ett inferno med glögg, mat, tomten, förväntan, och paket. Sen plötsligt satt man där och kände bara en konstig tomhet. Allt man fejat över i en månads tid var nu bara en massa en papper, kartonger, utbrända ljus och matrester som man åt i flera dagar tills det till slut blev en pizza av skinkresterna. Sen skulle granen ut och gardinerna ner och fram med tulpaner. En känsla av att ”snopen-lurad-vad-var-det-som-hade-hänt-egentligen”  infann sig.

Min före detta mans släkt var mycket traditionsbundna människor och ibland blev det lite uppror när jag fällde någon kommentar om vi inte skulle köpa julklappar eller inte fira morsdag. En jul gjorde jag ett hemskt övergrepp på jultraditionerna. Då bjöd jag min mamma, svärmor och svärfar på oxfilé och potatisgratäng när de kom på julaftons timma. Insåg efteråt att det kunde ha blivit min svärmors död och att det inte varit någon bra idé. Min mamma däremot som är lika traditionslös som jag tyckte det var toppen.

Jag inser också när jag nu hör mina barns våndor över julen att en skilsmässa är någon som ställer julglädjen på sin spets. Var ska de fira julen nånstans utan att någon blir ledsen? Åka till flera ställen på julafton är ju ingen större glädje direkt, det blir ju varken lugn eller stämning. Samtidigt så vill de träffa alla också. Det blir också många att köpa julklappar till vilket inte ekonomin tillåter och då känns inte det bra. Sen är mina tre tjejer väldigt olika också. En är som mig, en vill ha det som det alltid har varit och en lite mitt emellan vilket skapar konflikter förstås.

Om jag fick ha det som jag ville på julafton (eller juldagen eller annandagen eller vilken annan dag som helst)  så skulle vi samlas över lite mat bara. Bara de rätter som alla äter med kaffe efter skulle serveras.  Inga julklappar skulle inhandlas (åtminstone vi som är vuxna) men alla skulle lägga valfri peng till  de familjer i Sverige som inte har råd att köpa mat och köpa julklappar till sina barn. Att det frossas så otroligt i Sveriges land och att vi lägger så mycket pengar på julhandeln gör mig arg. Tänker på de som inte har råd att köpa mat och klappar till sina barn och på de som sitter ensamna.

Försöker varje år att lägga det här förslaget men än har jag inte lyckats. Inte helt i alla fall. Det har blivit mindre julmat, mindre paket och jag och min sambo skickar varje år pengar till Frälsningsarmén. Men eftersom alla i familjen inte är som jag. och det finns många viljor, så blir det att kompromissa.

Min sambos inställning till julen är cool bara, som vanligt. Han hetsar inte upp sig utan tar det som det kommer. Han gillar julen men vill bara ta det lugnt och vara tillsammans. Det är skönt, tycker jag!

Nej, nu ska jag värma på lite glögg och sjunka ner i soffan, krama gubben och titta på alla levande ljus som lyser upp vintermörkret. Frid på jorden, mina goa vänner!